Fallbeskrivning: När den ena vill förstå och den andra går vidare

Ett fall om relationsdynamik, ansvar, känslomässig distans och The Dark Tetrad.

Bakgrund

Anna och Johan har varit tillsammans i flera år. Under relationens gång har Anna upplevt återkommande situationer där hon känt sig sårad, ifrågasatt och osäker på vad som egentligen gäller mellan dem.

Hon har försökt prata med Johan om tillit, ärlighet, gränser och sådant som påverkat hennes trygghet i relationen. Hon vill förstå vad som hänt, varför det hänt och om de tillsammans kan förändra det som inte fungerar.

Johan tycks däremot ha svårt att stanna kvar i de samtalen. Ibland blir han tyst, ibland går han i försvar och ibland beter han sig som om situationen redan är över.

När vardagen återgår till det normala upplever Anna att de olösta frågorna försvinner ur hans värld, trots att de fortfarande upptar hennes tankar.

Efter många försök börjar hon känna sig utmattad. Hon upplever att hon gång på gång måste förklara sådant som hon anser borde vara grundläggande i en nära relation.

Till slut börjar hon ställa en annan fråga: Är det möjligt att Johan inte förstår vad hon försöker säga, eller handlar det om att han inte vill ta ansvar för det hon beskriver?

Situation 1: När allvarliga samtal möts av tystnad

Anna tar upp en händelse som skadat hennes tillit till Johan. Hon försöker förklara hur händelsen påverkat henne och vad hon behöver för att kunna känna sig trygg igen.

Johan svarar kortfattat, undviker vissa frågor eller avslutar samtalet utan att de har kommit fram till någon lösning.

Senare samma dag fortsätter han med sina vanliga rutiner. Han pratar om vardagliga saker och agerar som om relationen fungerar som vanligt.

Anna blir frustrerad och tänker:

”Hur kan han bara gå vidare när vi inte ens har rett ut det som hänt? Förstår han inte vad jag försöker säga, eller vill han slippa ta ansvar?”

Möjliga psykologiska förklaringar

Narcissistiska drag: Kritik kan upplevas som ett hot mot självbilden. Att erkänna att man har sårat någon kan därför leda till försvar, förminskning eller undvikande.

Machiavellistiska drag: Om en person prioriterar kontroll och egenintresse kan det vara fördelaktigt att undvika samtal som skulle kräva förändring eller kompromisser.

Psykopatiska drag: Vid vissa sådana drag kan låg känslomässig empati eller begränsad ånger bidra till att personen visar liten vilja att reparera den skada som uppstått.

Det finns också andra möjliga förklaringar, exempelvis konflikträdsla, känslomässig omognad eller bristande kommunikationsförmåga.

Att Johan fortsätter som vanligt visar inte i sig vilken förklaring som stämmer.

Situation 2: När samma förklaring måste upprepas

Anna har vid flera tillfällen förklarat vad hon behöver för att relationen ska fungera bättre. Johan har också vid ett tillfälle skrivit ned saker han säger sig vilja förbättra.

Anna hoppas att detta ska leda till en förändring.

Efter en tid upplever hon emellertid att samma situationer återkommer. När hon tar upp det igen hänvisar Johan till att han redan har förändrats, eller så blir samtalet en diskussion om hur Anna uttrycker sig.

Hon börjar undra om hon är otydlig, om hon kräver för mycket eller om hon borde kunna släppa det som hänt.

Möjliga psykologiska förklaringar

En person kan ha svårt att erkänna sina misstag eftersom det väcker skam eller hotar självbilden. En annan kan förstå problemet men sakna motivation att förändra sitt beteende.

Om en person har starkt strategiska och manipulativa drag kan löften också användas för att lugna en konflikt utan att någon bestående förändring är avsedd. Men det krävs mer information för att avgöra om det är vad som sker i ett enskilt fall.

Det är därför viktigt att skilja mellan tre saker:

1. Insikt: Personen förstår vad problemet är.

2. Avsikt: Personen säger sig vilja förändras.

3. Handling: Personen visar förändring över tid.

Dessa tre delar är inte samma sak.

Anna kan inte avgöra Johans verkliga motiv enbart utifrån hans ord. Däremot kan hon observera om hans beteende förändras eller om samma mönster fortsätter.

Situation 3: När partnern slutar försöka

Efter lång tid av upprepade samtal blir Anna tystare. Hon slutar ta initiativ till diskussioner om relationen och lägger mer energi på sitt eget liv.

Hon märker att Johan inte tycks fråga särskilt mycket om varför hon förändrats. Han fortsätter med sina rutiner och deras vardag rullar på.

Anna känner sig alltmer ensam i relationen. Hon börjar tänka att hon kanske har försökt skapa en känslomässig närhet som Johan inte vill eller förmår att bidra till.

Hon tänker:

”Om jag slutar försöka, kommer han då att märka vad som håller på att hända mellan oss? Kommer han själv att vilja förstå och förändra något?”

Möjliga psykologiska förklaringar

Det finns flera tänkbara alternativ.

• Johan kan ha vant sig vid att Anna tar ansvar för samtalen och därför inte själv tar initiativ.

• Han kan tolka frånvaron av konflikter som att problemen har löst sig.

• Han kan undvika känslomässigt svåra frågor eftersom han inte vet hur han ska hantera dem.

• Han kan vilja behålla relationen som den fungerar i vardagen utan att vara beredd att göra det känslomässiga arbete som Anna efterfrågar.

Om starka narcissistiska eller machiavellistiska drag finns kan självbild, egenintresse eller kontroll också spela en roll.

Men det går inte att dra slutsatsen att Johan inte bryr sig, att han medvetet manipulerar Anna eller att han har en viss personlighetsprofil enbart för att han inte tar initiativ.

Det som går att konstatera är att Anna upplever en tydlig obalans i ansvaret för relationen.

Situation 4: När vardagen fungerar men den känslomässiga närheten saknas

Utåt sett kan Anna och Johan verka fungera bra tillsammans. De delar vardag, sköter praktiska saker och kan ibland ha trevliga stunder.

Men Anna upplever att relationen fungerar bäst när den följer Johans rutiner och önskemål. När hon vill prata om känslor, förändra något eller sätta en gräns uppstår svårigheter.

Hon börjar fråga sig om de verkligen har en ömsesidig relation, eller om hon främst har en roll som följeslagare och praktiskt stöd.

Möjliga psykologiska förklaringar

Vissa personer är betydligt mer bekväma med praktisk samvaro än med känslomässig sårbarhet. De kan uppleva vardagliga aktiviteter som ett tecken på att relationen fungerar, medan partnern behöver samtal, ansvarstagande och emotionell närvaro.

Vid destruktiva relationsmönster kan praktiskt samarbete också kombineras med kontroll, ojämnt inflytande eller förväntningar på att den ena personen ska anpassa sig.

Det centrala är därför inte om paret kan fungera tillsammans rent praktiskt, utan om båda får vara självständiga individer med lika rätt till gränser, behov och inflytande.

Situation 5: När Anna börjar undra om det handlar om sadism

Vid vissa tillfällen upplever Anna att Johan fortsätter med ett beteende trots att han vet att det sårar henne. Hon undrar om han gör det med avsikt eller om han på något sätt får tillfredsställelse av hennes obehag.

Möjlig psykologisk förklaring

Sadistiska drag innebär att en person kan få tillfredsställelse av att orsaka eller bevittna andras lidande. Det är dock en mer specifik förklaring än att någon är okänslig, defensiv eller hänsynslös.

Att Johan fortsätter trots att Anna är sårad är inte tillräckligt för att fastställa sadistiska drag. För det skulle man behöva undersöka om det finns tecken på att han faktiskt uppskattar själva lidandet.

Anna behöver inte veta svaret på den frågan för att bedöma om beteendet är acceptabelt. Om hennes gränser upprepade gånger ignoreras är det ett problem oavsett bakomliggande motiv.

Analys av fallet utifrån The Dark Tetrad

The Dark Tetrad kan användas som en modell för att formulera hypoteser om olika beteenden. Den kan däremot inte användas för att diagnostisera Johan utifrån den här fallbeskrivningen.

PersonlighetsdragMöjlig koppling till falletVad som inte kan fastställasNarcissismSvårigheter att ta emot kritik och erkänna felOm beteendet beror på narcissistiska dragMachiavellismMöjligt strategiskt undvikande eller fokus på egenintresseOm tystnaden eller löftena är medvetet beräknadePsykopatiska dragMöjlig brist på känslomässig respons eller ångerOm Johan har nedsatt empati eller psykopatiska dragSadismFrågan om han får tillfredsställelse av Annas lidandeOm lidandet faktiskt ger honom tillfredsställelse

Flera olika förklaringar kan ge liknande beteenden. Därför är det viktigt att inte dra för långtgående slutsatser utifrån enskilda händelser.

Vad händer med Anna?

När Anna under lång tid försöker få svar men upplever att samtalen inte leder någonstans börjar hon tvivla på sig själv.

Hon lägger mycket energi på att analysera Johans ord, uttryck och handlingar. Hon försöker förstå vad som ligger bakom hans beteende och hittar nya sätt att förklara vad hon behöver.

Med tiden blir hon tröttare. Hon tappar en del av sin tidigare glädje och börjar dra sig undan känslomässigt.

Det som från början var en önskan att reparera relationen övergår gradvis i en fråga om hur hon själv ska kunna må bättre.

Denna utveckling kan förekomma när någon lever med långvarig relationsstress, återkommande konflikter eller en upplevelse av att inte bli hörd. Den är inte i sig ett bevis på att partnern har en viss personlighetstyp.

Anna behöver inte fastställa Johans motiv för att ta sina egna reaktioner på allvar.

Frågor att reflektera över

Den här fallbeskrivningen kan användas som underlag för samtal, utbildning eller egen reflektion.

1. Varför kan en person välja att återgå till vardagen utan att reda ut en konflikt?

2. Vilken skillnad finns mellan att förstå sin partners känslor och att visa ansvar för hur man behandlar partnern?

3. Hur kan man skilja mellan konflikträdsla, känslomässig omognad och medveten manipulation?

4. Varför är det viktigt att bedöma förändring genom handlingar och inte enbart genom löften?

5. Hur kan en ojämn fördelning av det känslomässiga ansvaret påverka en relation?

6. Varför är det riskabelt att diagnostisera en partner utifrån enstaka beteenden?

7. Vad kan en person göra när upprepade försök att kommunicera inte leder till förändring?

8. Varför behöver man inte känna till en persons motiv för att få sätta gränser?

Slutsats

Fallet med Anna och Johan visar hur en relation kan bli känslomässigt obalanserad när den ena parten upplever ett behov av att förstå och reparera, medan den andra inte deltar på samma sätt.

The Dark Tetrad erbjuder begrepp som kan hjälpa oss att undersöka vissa personlighetsdrag, men den viktigaste utgångspunkten är det observerbara beteendet och dess konsekvenser.

Det är skillnad mellan att förstå varför någon kan agera på ett visst sätt och att acceptera hur man själv blir behandlad.

Ingen behöver bevisa att en partner är narcissistisk, machiavellistisk, psykopatisk eller sadistisk för att ha rätt till trygghet, respekt, självbestämmande och gränser i en relation.

Fallbeskrivningen är fiktiv och pedagogisk. Den bygger på återkommande frågeställningar om destruktiva relationsmönster, men beskriver inte en klinisk bedömning av någon verklig person.