Vad är ätstörningar?

Ätstörningar handlar om mycket mer än mat, vikt och utseende. De kan påverka hur en människa tänker, känner och förhåller sig till sig själv, sin kropp och sin omgivning.

För vissa blir maten ett sätt att försöka skapa kontroll när livet känns svårt eller kaotiskt. För andra kan ätandet väcka stark ångest, skam eller skuldkänslor. Tankar om mat, kropp och vikt kan så småningom ta så stor plats att det blir svårt att orka med vardagen, relationer, skola eller arbete.

Ätstörningar kan drabba människor i alla åldrar, oavsett kön, kroppsstorlek, bakgrund eller livssituation. Det syns inte alltid utanpå hur någon mår, och en person behöver inte vara underviktig för att ha en allvarlig ätstörning.

Det är viktigt att förstå att ätstörningar inte handlar om dålig karaktär eller bristande viljestyrka. De är komplexa tillstånd där biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan samverka.

Det finns hjälp att få, och det går att återhämta sig. Att börja prata om det som känns svårt kan vara ett första steg mot att få stöd och må bättre.

Olika typer av ätstörningar

Ätstörningar kan se väldigt olika ut från person till person. Det finns flera former, och även om vissa symtom skiljer sig åt har många gemensamt att tankar, känslor och beteenden kring mat och kropp skapar lidande.

Anorexia nervosa – anorexi

Anorexi kännetecknas ofta av ett starkt begränsat matintag, rädsla för viktuppgång och en stark påverkan på hur personen upplever sin kropp. Personen kan känna ett stort behov av kontroll och uppleva ångest eller skuld i samband med att äta.

Tillståndet kan leda till allvarlig undernäring och påverka bland annat hjärta, hormoner, koncentration och ork. Alla med anorexi visar inte samma symtom, och behovet av hjälp ska tas på allvar oavsett hur personen ser ut.

Bulimia nervosa – bulimi

Bulimi innebär återkommande episoder av hetsätning där personen upplever att kontrollen över ätandet går förlorad. Det kan följas av försök att kompensera för ätandet, exempelvis genom kräkningar, överdriven träning, fasta eller andra beteenden.

Många upplever stark skam och försöker dölja vad de går igenom. Personen kan ha en kroppsvikt som omgivningen uppfattar som normal, vilket gör att problemen ibland förblir oupptäckta.

Hetsätningsstörning – BED

Hetsätningsstörning innebär återkommande episoder av hetsätning där personen upplever kontrollförlust och ofta äter trots att det känns obehagligt eller inte längre finns fysisk hunger.

Efteråt kan personen känna skuld, skam, nedstämdhet eller uppgivenhet. Hetsätningsstörning är inte ett tecken på dålig karaktär eller bristande disciplin, utan ett tillstånd som kan behöva professionell behandling.

ARFID – undvikande eller restriktivt ätande

ARFID innebär att personen begränsar sitt matintag på grund av exempelvis stark känslighet för smak, lukt, konsistens eller utseende, rädsla för att sätta i halsen eller kräkas, eller ett mycket lågt intresse för mat.

Det handlar inte i första hand om en önskan att förändra kroppens utseende. Begränsningarna kan ändå leda till näringsbrist, viktnedgång eller att vardagen påverkas mycket.

Andra specificerade ätstörningar

En person kan ha en allvarlig ätstörning även om symtomen inte uppfyller samtliga kriterier för exempelvis anorexi eller bulimi. Det finns andra specificerade ätstörningar, ibland förkortade OSFED, där problemen kan likna andra ätstörningar men se annorlunda ut.

Det är viktigt att inte jämföra sitt lidande med andras eller vänta tills problemen blir värre innan man söker hjälp.

Ortorektiska beteenden

Ortorexi används ofta för att beskriva en stark upptagenhet av att äta på ett sätt som uppfattas som hälsosamt eller rent. Det kan bli problematiskt när reglerna kring mat blir alltmer rigida, leder till rädsla och skuld eller begränsar det sociala livet.

Ortorexi är inte en egen formell diagnos på samma sätt som anorexi och bulimi, men beteenden kring mat och hälsa kan ändå skapa betydande lidande och vara värda att söka hjälp för.

Kom ihåg: Ätstörningar ser inte likadana ut hos alla. Man behöver inte passa in i en viss beskrivning eller ha en viss kroppsstorlek för att förtjäna hjälp och stöd.

Tecken och varningssignaler – när maten börjar ta över

En ätstörning utvecklas inte alltid på ett sätt som omgivningen märker. Förändringarna kan börja gradvis och handla om både tankar, känslor och beteenden. Ibland försöker personen själv dölja hur svårt det har blivit.

Det viktigaste är inte hur någon ser ut eller vad personen väger, utan hur personen mår och hur mycket tankarna kring mat, kropp och vikt påverkar vardagen.

Tankar och känslor

En person som kämpar med en ätstörning kan exempelvis:

• Tänka på mat, kalorier, vikt eller kropp under stora delar av dagen.

• Känna stark oro, skuld eller skam efter att ha ätit.

• Vara mycket rädd för att gå upp i vikt eller förändra sin kropp.

• Uppleva att självvärdet är starkt kopplat till utseende, vikt eller förmågan att kontrollera sitt ätande.

• Jämföra sin kropp med andras och känna sig otillräcklig.

• Känna ångest inför måltider eller situationer där mat ingår.

• Ha svårt att släppa strikta regler kring vad, när eller hur mycket man får äta.

Förändringar i beteendet

Det kan också märkas genom att personen:

• Börjar hoppa över måltider eller begränsa vilka livsmedel som känns tillåtna.

• Undviker att äta tillsammans med andra eller hittar ursäkter för att slippa måltider.

• Utvecklar alltmer rigida rutiner kring mat och träning.

• Tränar trots sjukdom, skada eller stark trötthet, eller känner ångest när träningen uteblir.

• Äter i hemlighet eller upplever återkommande kontrollförlust kring ätandet.

• Går ofta på toaletten i samband med måltider eller försöker kompensera för det som har ätits.

• Drar sig undan sociala aktiviteter där mat förekommer.

Enstaka beteenden behöver inte betyda att någon har en ätstörning. Det är helheten, förändringen över tid och personens eget lidande som är viktigt att uppmärksamma.

Kroppsliga signaler

Ätstörningar kan påverka kroppen på många sätt. Exempel är:

• Yrsel, svaghet eller återkommande svimningskänsla.

• Stark trötthet, frusenhet eller koncentrationssvårigheter.

• Magbesvär eller förändrad tarmfunktion.

• Förändringar i menstruation eller andra hormonella funktioner.

• Hjärtklappning eller andra förändringar i puls och cirkulation.

• Näringsbrist och förändringar i kroppens ork och funktion.

Alla får inte samma symtom, och en person kan ha en allvarlig ätstörning utan tydliga synliga kroppsliga tecken.

När någon verkar må bra utåt

En människa kan skratta, arbeta, studera och umgås samtidigt som tankarna kring mat och kropp tar mycket kraft. Många skäms, känner sig rädda för att inte bli förstådda eller tror att deras problem inte är tillräckligt allvarliga.

Därför är det viktigt att inte utgå från utseende, vikt eller prestation när vi försöker förstå hur någon mår.

När är det dags att söka hjälp?

Om tankar eller beteenden kring mat, kropp och vikt skapar oro, lidande eller begränsar vardagen är det klokt att söka stöd. Man behöver inte vänta tills situationen blir allvarlig.

Vid svimning, bröstsmärta, uttalad svaghet, förvirring eller andra akuta kroppsliga symtom ska man söka vård omgående. Ring 112 vid ett livshotande tillstånd.

Du behöver inte bevisa att du mår tillräckligt dåligt för att få hjälp. Ditt mående är viktigt redan nu. 💗

Varför utvecklas ätstörningar?

Det finns sällan en enda förklaring till varför en människa utvecklar en ätstörning. Ofta handlar det om flera faktorer som samverkar: biologisk sårbarhet, psykiskt mående, livserfarenheter och den miljö personen lever i.

För vissa börjar problemen i samband med en svår period i livet. För andra utvecklas de gradvis utan att personen själv förstår när mat, kropp och vikt började ta så stor plats.

En viktig sak att förstå är att en ätstörning inte är ett medvetet val. Den kan med tiden bli ett sätt att hantera känslor, oro eller situationer som upplevs svåra att kontrollera.

Behovet av kontroll

När livet känns osäkert, kaotiskt eller överväldigande kan vissa människor börja söka trygghet genom regler och rutiner kring mat, träning eller kroppen.

Att begränsa maten eller följa strikta regler kan till en början ge en känsla av kontroll eller lättnad. Men efter hand kan reglerna bli allt svårare att bryta, samtidigt som ångesten växer.

Det som en gång upplevdes hjälpa kan därmed börja styra vardagen och begränsa friheten.

Det betyder inte att alla som har ett stort kontrollbehov utvecklar en ätstörning. Det handlar om hur flera faktorer samverkar hos den enskilda personen.

Känslor som är svåra att hantera

En del människor har svårt att identifiera, uttrycka eller hantera känslor som sorg, ilska, ensamhet, skam eller oro.

Mat och ätbeteenden kan då bli ett sätt att försöka reglera känslorna. Restriktioner kan exempelvis ge en tillfällig känsla av kontroll, medan hetsätning för vissa kan fungera som en kortvarig flykt från jobbiga känslor.

Efteråt kan skulden, skammen eller ångesten förstärka det som redan är svårt. På så sätt kan en ond cirkel växa fram.

Självkänsla och självvärde

När självkänslan är skör kan det bli lätt att koppla sitt värde till prestationer, utseende eller hur väl man lyckas följa egna regler.

Personen kan börja tänka att hen måste se ut på ett visst sätt, vara duktig eller ha full kontroll för att duga.

Det kan bli särskilt smärtsamt när självvärdet nästan helt börjar vila på sådant som känns möjligt att kontrollera, exempelvis mat, träning eller vikt.

Att bygga en mer stabil självkänsla kan vara en viktig del av återhämtningen, men det ersätter inte behovet av behandling när en ätstörning har utvecklats.

Stress, kriser och svåra livshändelser

Stress, mobbning, utsatthet, förluster, konflikter eller stora förändringar kan påverka en människas psykiska mående. För vissa kan sådana erfarenheter bidra till att en ätstörning utvecklas eller förvärras.

Även höga krav i skolan, på arbetet, inom idrotten eller i nära relationer kan spela en roll.

Samtidigt utvecklar inte alla som upplever svåra händelser en ätstörning. Människor reagerar olika, och det finns sällan ett enkelt orsakssamband.

Kroppsideal och sociala medier

Vi möter dagligen bilder och budskap om hur kroppar förväntas se ut, hur vi ska äta och hur vi ska leva för att bli accepterade.

Redigerade bilder, jämförelser, bantningsbudskap och innehåll som glorifierar extrem kontroll kan bidra till kroppsmissnöje och ett problematiskt förhållande till mat hos vissa människor.

För unga kan behovet av tillhörighet och bekräftelse göra sådana budskap särskilt påfrestande.

Samtidigt kan sociala medier också ge gemenskap, information och tillgång till stöd. Det viktiga är att uppmärksamma hur innehållet påverkar den egna självbilden och det egna måendet.

Biologiska och ärftliga faktorer

Forskning visar att genetiska och biologiska faktorer kan påverka sårbarheten för att utveckla en ätstörning. Temperament, utveckling och andra individuella förutsättningar kan också spela roll.

Det betyder inte att en person är förutbestämd att bli sjuk. Det innebär att människor har olika förutsättningar och att ätstörningar behöver förstås ur flera perspektiv.

När flera faktorer samverkar

En person kan exempelvis ha en sårbar självkänsla, befinna sig under stark press och samtidigt möta kroppsideal som förstärker känslan av att inte duga. Tillsammans kan sådana faktorer öka risken för att problem kring mat och kropp utvecklas.

För en annan person kan vägen se helt annorlunda ut.

Därför är det viktigt att inte leta efter en enda förklaring eller skuldbelägga personen eller familjen. Förståelse handlar om att se hela människan och skapa förutsättningar för rätt hjälp.

En ätstörning är inte ett tecken på svaghet. Den är ett allvarligt tillstånd som kan drabba människor av många olika anledningar – och det finns hjälp att få. 💗