ADHD och ADD – att förstå sig själv och sin omvärld

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka uppmärksamhet, aktivitetsnivå, impulskontroll och förmågan att organisera och planera vardagen. Hur det märks varierar från person till person.

Många känner också igen begreppet ADD. Det används ofta för att beskriva ADHD där svårigheter med uppmärksamhet och organisering är framträdande, utan tydlig hyperaktivitet. I dagens diagnostiska system betraktas detta som en presentation av ADHD, inte som en helt separat diagnos.

Att leva med ADHD eller ha drag som väcker frågor om ADHD kan innebära både utmaningar och möjligheter. Det kan vara svårt att hålla fokus, komma i gång med uppgifter eller få vardagens alla delar att fungera. Samtidigt kan vissa uppleva kreativitet, nyfikenhet, spontanitet eller ett starkt engagemang för sådant som intresserar dem.

Här på CS Living vill vi bidra med kunskap, förståelse och hopp. Vi utforskar hur ADHD och ADD kan påverka vardagen, känslorna, relationerna och självkänslan – och vilka strategier och former av stöd som kan göra livet mer hanterbart.

Du är mer än din diagnos. Att förstå hur du fungerar är inte ett krav på att förändra hela dig själv. Det kan vara ett första steg mot att hitta strategier som passar dina behov och skapa en vardag där du får bättre förutsättningar att må bra. 💗

Vad är ADHD och ADD?

Vad innebär ADHD?

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans reglering av bland annat uppmärksamhet, aktivitet och impulser.

ADHD kan också påverka så kallade exekutiva funktioner. Det är de funktioner som hjälper oss att planera, organisera, komma i gång med uppgifter, hålla information i minnet och slutföra det vi har påbörjat.

Det kan exempelvis innebära att en person vet precis vad som behöver göras, men ändå har svårt att börja. Det kan också vara svårt att uppskatta hur lång tid något tar, prioritera mellan flera uppgifter eller komma ihåg sådant som inte känns omedelbart intressant.

Det handlar inte nödvändigtvis om bristande vilja eller motivation. Svårigheterna kan finnas kvar även när personen verkligen vill få något gjort.

Vad menas med ADD?

ADD är en äldre och fortfarande vanligt förekommande benämning på en form av ADHD där ouppmärksamhet är framträdande och hyperaktivitet inte är lika tydlig.

Personer med denna presentation kan exempelvis:

• ha svårt att behålla uppmärksamheten under längre stunder

• lätt försvinna in i egna tankar

• glömma tider, överenskommelser eller vardagliga uppgifter

• skjuta upp uppgifter som kräver mycket mental ansträngning

• uppleva att tankarna vandrar trots att de försöker koncentrera sig

• bli mentalt trötta av att försöka hålla fokus.

Eftersom personen inte alltid är synligt rastlös kan omgivningen missa svårigheterna. Personen kan uppfattas som tyst, drömmande eller frånvarande, trots att det pågår mycket inombords.

ADHD ser olika ut hos olika människor

ADHD kan innebära både ouppmärksamhet och hyperaktivitet eller impulsivitet. Hos vissa dominerar ouppmärksamheten, medan andra framför allt märker av rastlöshet och impulsivitet. En del har en kombination av dessa svårigheter.

Symtomen kan också förändras med åldern och märkas olika i olika miljöer. En person kan exempelvis fungera bra på arbetet men ha svårt att få vardagen hemma att gå ihop.

Sömn, stress, livssituation och andra samtidiga svårigheter kan påverka hur tydligt problemen märks.

Vad är exekutiva funktioner?

Exekutiva funktioner hjälper oss att styra vårt handlande mot ett mål. De kan bland annat behövas när vi ska:

• planera en aktivitet

• välja vad vi ska göra först

• komma i gång och fortsätta

• växla mellan olika uppgifter

• hålla flera saker i minnet

• bromsa en impuls och tänka efter.

Vid ADHD kan vissa av dessa funktioner vara svårare att använda konsekvent. Det betyder inte att personen saknar förmåga, utan att det kan vara svårare att få tillgång till den vid rätt tillfälle.

Därför kan påminnelser, tydliga instruktioner, visuella scheman och uppdelning av uppgifter i mindre steg vara till hjälp.

Det handlar inte om att vara lat

En person med ADHD kan lägga mycket energi på att försöka organisera sådant som andra verkar göra automatiskt. När ansträngningen inte syns utåt kan omgivningen misstolka svårigheterna som lathet eller ointresse.

Men att veta vad man ska göra är inte alltid samma sak som att kunna komma i gång, hålla fokus och genomföra det.

Att förstå sina svårigheter är inte att skylla ifrån sig. Det är att hitta förklaringar och strategier som gör det lättare att ta ansvar på ett sätt som faktiskt fungerar. 💗

Vanliga symtom – så kan ADHD och ADD märkas

Svårigheter med uppmärksamhet

En del personer med ADHD har svårt att hålla kvar uppmärksamheten, särskilt när en uppgift känns lång, monoton eller saknar omedelbar belöning.

Det kan märkas genom att man:

• tappar tråden i samtal eller möten

• lätt distraheras av ljud, tankar eller sådant som händer runt omkring

• missar detaljer eller gör slarvfel trots att man kan uppgiften

• glömmer vad man skulle göra eller var man lade saker

• har svårt att läsa längre texter utan att tankarna vandrar

• påbörjar något men tappar fokus innan det är färdigt.

Det betyder inte att personen aldrig kan koncentrera sig. Många kan fokusera mycket intensivt på sådant som känns intressant eller engagerande, men ha svårare att styra uppmärksamheten när uppgiften inte fångar intresset.

Hyperaktivitet och inre rastlöshet

Hyperaktivitet behöver inte alltid innebära att någon springer runt eller har svårt att sitta still. Hos vuxna kan den ibland upplevas mer som en inre rastlöshet.

Det kan exempelvis märkas genom att man:

• känner ett starkt behov av att röra på sig

• har svårt att koppla av

• pratar mycket eller snabbt

• känner sig rastlös även när man sitter still

• gärna håller på med flera saker samtidigt

• blir otålig i situationer där man måste vänta.

Alla med ADHD har inte tydlig hyperaktivitet. Vid en presentation där ouppmärksamhet dominerar kan dessa tecken vara mindre framträdande.

Impulsivitet – när handlingen kommer före eftertanken

Impulsivitet kan innebära att det går snabbt från tanke till handling. Det kan vara svårt att stanna upp och hinna överväga konsekvenserna.

Det kan exempelvis märkas genom att man:

• avbryter andra utan att mena att vara otrevlig

• svarar innan frågan är färdig

• fattar snabba beslut som man senare ångrar

• handlar spontant utan att först kontrollera ekonomin eller planeringen

• reagerar starkt i stunden när något känns frustrerande.

Impulsivitet varierar mycket mellan individer och kan påverkas av stress, sömn och situationen man befinner sig i.

Svårigheter med planering och organisering

Vardagen innehåller många små uppgifter som kräver planering, tidsuppfattning och förmåga att prioritera. Vid ADHD kan det vara svårt att hålla reda på allt samtidigt.

Det kan innebära att man:

• underskattar hur lång tid saker tar

• kommer i gång sent trots att man vill vara ute i god tid

• har svårt att prioritera mellan flera viktiga uppgifter

• skjuter upp sådant som känns överväldigande

• glömmer räkningar, möten eller överenskommelser

• känner sig överväldigad av stök och många saker som behöver göras.

Ibland blir det en ond cirkel: ju fler uppgifter som samlas, desto svårare känns det att börja.

Känslor som blir intensiva

Vissa personer med ADHD upplever att känslor kommer snabbt och starkt. Frustration, besvikelse eller entusiasm kan ta stor plats i stunden.

Det kan vara svårt att hinna stanna upp, förstå vad man känner och välja hur man vill reagera. Efteråt kan man känna skuld eller undra varför reaktionen blev så stark.

Känslomässig reglering kan vara en utmaning vid ADHD, men den är inte ett diagnostiskt kärnkriterium i sig och förekommer även av andra orsaker.

Alla symtom behöver inte finnas

ADHD kan se olika ut genom livet. En person kan ha stora svårigheter med tid och organisering men mindre problem med impulsivitet. En annan kan framför allt uppleva rastlöshet och svårt att bromsa handlingar.

Att känna igen sig i några punkter betyder inte automatiskt att man har ADHD. En utredning behöver bedöma symtomens varaktighet, hur de påverkar vardagen och om andra förklaringar kan finnas.

Du är inte lat eller misslyckad för att vissa saker kräver mer energi av dig. Att förstå hur du fungerar kan hjälpa dig att hitta sätt som passar just dina förutsättningar. 💗

ADHD och ADD hos flickor och kvinnor

När svårigheterna inte syns utåt

ADHD kan märkas på olika sätt hos olika personer. Hos vissa flickor och kvinnor är ouppmärksamhet, inre rastlöshet och svårigheter med organisering mer framträdande än tydlig fysisk hyperaktivitet.

Det kan göra att omgivningen inte alltid uppmärksammar hur mycket energi vardagen kräver. En person kan verka lugn, skötsam och fungerande samtidigt som hon kämpar med koncentration, tidsuppfattning eller att få vardagens alla delar att gå ihop.

Det betyder inte att ADHD alltid ser annorlunda ut hos flickor och kvinnor, men skillnader i symtom och förväntningar från omgivningen kan bidra till att vissa får hjälp senare.

Att anstränga sig för att dölja svårigheterna

En del utvecklar strategier för att kompensera för sina svårigheter. Det kan exempelvis handla om att:

• lägga mycket tid på att kontrollera att inget har glömts

• förbereda sig överdrivet mycket inför skola, arbete eller möten

• arbeta sent för att hinna färdigt med uppgifter

• härma andras sätt att organisera vardagen

• försöka dölja att man tappat tråden eller inte förstått en instruktion.

Sådana strategier kan fungera under en period, men de kan också vara energikrävande. När kraven ökar kan det bli svårare att upprätthålla samma nivå av kompensation.

När vardagen plötsligt blir svårare

Vissa märker inte hur stora svårigheterna är förrän livet ställer högre krav. Det kan exempelvis ske när man börjar studera, får ett krävande arbete, flyttar hemifrån eller får barn.

Det som tidigare fungerade med hjälp av tydliga rutiner eller stöd från andra kan då bli svårare att hantera.

Personen kanske börjar känna sig otillräcklig, trots att hon anstränger sig mycket. Det kan vara frustrerande att veta vad man behöver göra men ändå ha svårt att komma i gång, prioritera eller slutföra uppgifterna.

Självkritik och känslan av att inte räcka till

Om man under lång tid får höra att man är slarvig, glömsk eller oorganiserad kan man börja tro att problemen beror på personligheten.

Det kan leda till skam, självkritik och en känsla av att behöva kämpa hårdare än andra för att klara samma saker.

Men svårigheter med uppmärksamhet och organisering är inte ett bevis på att man saknar vilja eller ansvarskänsla.

Att förstå sina mönster kan hjälpa en att skilja mellan sådant man behöver träna på och sådant där man i stället behöver bättre strategier, stöd eller anpassningar.

ADHD kan upptäckas i vuxen ålder

En del kvinnor får sin ADHD-diagnos först som vuxna. I efterhand kan de börja förstå tidigare erfarenheter på ett nytt sätt: varför skolarbetet tog så mycket energi, varför vardagsplanering var svår eller varför återhämtningen efter intensiva perioder blev så viktig.

En sen diagnos kan väcka både lättnad och sorg. Det kan kännas skönt att få en förklaring, samtidigt som man undrar hur livet hade varit om man hade fått hjälp tidigare.

Alla som känner igen sig i dessa erfarenheter har inte ADHD. En professionell utredning behövs för att bedöma symtomen och andra möjliga förklaringar.

Att hitta ett sätt att fungera som håller över tid

Du ska inte behöva använda all din energi till att dölja dina svårigheter. Det kan vara hjälpsamt att hitta strategier som fungerar för dig, be om stöd och skapa rimligare förutsättningar i vardagen.

Att förstå sig själv är inte att ge upp. Det är att sluta kämpa i blindo och börja hitta vägar som bättre passar ens egna behov. 💗

ADHD, känslor, stress och återhämtning

När känslorna blir starka

ADHD kan för vissa innebära att känslor upplevs intensivt och att det tar tid att hitta tillbaka till lugnet efter stress, besvikelse eller konflikter. Reaktionerna kan komma snabbt, och det kan vara svårt att hinna stanna upp och tänka innan man agerar.

Det ser olika ut från person till person. Känsloreglering är inte ett av de grundläggande diagnostiska kriterierna för ADHD, men många beskriver att den påverkar deras vardag.

Stress när allt händer samtidigt

När flera saker kräver uppmärksamhet på samma gång kan det bli svårt att avgöra vad som ska prioriteras. Ljud, avbrott, tidsbrist och många krav kan göra att tankarna känns röriga och att även små uppgifter blir överväldigande.

Ibland kan man skjuta upp en uppgift trots att den är viktig. Det behöver inte betyda att man inte bryr sig. Det kan handla om att det är svårt att komma i gång, dela upp uppgiften eller veta vilket steg man ska börja med.

Från överaktivitet till total trötthet

En del upplever perioder då de är mycket engagerade, gör många saker och har svårt att pausa. Efteråt kan tröttheten komma ikapp.

Andra blir utmattade av att hela tiden försöka hålla fokus, passa tider, komma ihåg saker och leva upp till omgivningens förväntningar.

Om du känner igen dig kan det vara värdefullt att undersöka vad som tar energi och vad som faktiskt hjälper dig att återhämta dig. Långvarig eller uttalad trötthet kan ha flera orsaker och behöver inte bero på ADHD.

Strategier som kan göra skillnad

Det finns ingen metod som passar alla, men följande kan vara värt att prova:

• Skapa pauser i förväg. Vänta inte alltid tills du är helt slut.

• Gör en sak i taget. Skriv ned nästa konkreta steg i stället för att försöka hålla hela uppgiften i huvudet.

• Minska onödiga intryck. Hörlurar, en lugnare arbetsplats eller färre samtidiga uppgifter kan hjälpa vissa.

• Var uppmärksam på dina signaler. Lägg märke till när du blir irriterad, tappar fokus eller börjar känna dig överväldigad.

• Planera återhämtning utan skuld. Vila är en del av att få vardagen att fungera, inte ett bevis på att du är lat.

Du behöver inte prestera dig till ditt värde

Om du länge har kämpat för att hinna med, hålla ordning eller leva upp till andras förväntningar kan det vara lätt att mäta ditt värde i hur mycket du klarar.

Men du är inte mindre värdefull de dagar då koncentrationen sviktar eller energin tar slut.

Målet är inte att du ska orka allt. Målet är att hitta förutsättningar där du kan använda din energi på ett sätt som håller över tid. 💗

ADHD och ADD i relationer – kommunikation, närhet och självkänsla

När uppmärksamheten missförstås

I en relation kan svårigheter med uppmärksamhet ibland misstolkas. En partner kan uppleva att den andra inte lyssnar, glömmer överenskommelser eller tappar tråden mitt i ett samtal.

För personen med ADHD kan det samtidigt vara frustrerande att verkligen vilja lyssna och ändå märka att tankarna glider i väg.

Det betyder inte automatiskt att någon bryr sig mindre. Det kan hjälpa att prata om hur man fungerar och tillsammans hitta sätt att kommunicera som fungerar bättre för båda.

När planering och vardagsansvar blir en utmaning

Att komma ihåg tider, planera inköp, hålla ordning och slutföra uppgifter kan kräva mycket energi. I en relation kan det leda till återkommande konflikter om ansvar och fördelning av vardagssysslor.

Tydliga överenskommelser, gemensamma kalendrar, påminnelser och uppdelning av uppgifter kan minska missförstånd. Det är viktigt att lösningarna inte innebär att en person ensam får bära hela ansvaret för att vardagen ska fungera.

Impulsivitet och känsliga samtal

En del personer med ADHD upplever att de svarar snabbt, avbryter eller säger något innan de hunnit tänka igenom hur det kan uppfattas. Andra behöver längre tid för att sortera tankarna och formulera vad de känner.

Det kan vara hjälpsamt att komma överens om att ta en paus när samtalet blir intensivt och sedan återvända till frågan när båda är lugnare.

En paus ska däremot inte användas för att straffa, hota eller kontrollera den andra personen. Respekt och trygghet är viktiga i alla relationer, oavsett diagnos.

När självkänslan påverkas

Om man under lång tid får höra att man är slarvig, självisk, lat eller opålitlig kan man börja tvivla på sitt eget värde. Tidigare erfarenheter av kritik och missförstånd kan också göra att man blir extra känslig för avvisande eller konflikter.

Det kan vara värdefullt att skilja mellan konkreta svårigheter som går att hitta strategier för och negativa omdömen om vem man är som person.

Du kan behöva stöd med planering eller kommunikation utan att det betyder att du är en dålig partner, vän eller förälder.

ADHD förklarar inte allt – och ursäktar inte att någon skadar dig

ADHD kan påverka hur en person hanterar uppmärksamhet, impulser och känslor. Men en diagnos förklarar inte automatiskt alla beteenden och innebär inte att kränkningar, hot, kontroll eller våld ska accepteras.

Alla människor har ansvar för hur de behandlar andra. Samtidigt kan förståelse, anpassningar och rätt stöd göra det lättare att hantera svårigheter som faktiskt hänger samman med ADHD.

Att bygga relationer där båda får vara sig själva

Trygga relationer bygger på respekt, ärlighet, ömsesidighet och möjlighet att prata om behov utan rädsla.

Det kan innebära att hitta gemensamma rutiner, vara tydlig med förväntningar och ge varandra utrymme att fungera på olika sätt.

Du ska inte behöva skämmas för hur din hjärna fungerar. Du förtjänar relationer där dina svårigheter tas på allvar, där dina styrkor får plats och där ni tillsammans söker lösningar. 💗

ADHD och ADD i skolan, arbetslivet och vardagen

När förmågan inte alltid syns i resultatet

En person med ADHD kan ha god kunskap, många idéer och en stark vilja att lyckas, men ändå ha svårt att omsätta sina intentioner i handling.

Det kan exempelvis vara svårt att komma i gång med en uppgift, bedöma hur lång tid den tar, prioritera mellan flera saker eller avsluta något som redan har påbörjats.

Det kan skapa en frustration mellan det man vet att man kan och det man faktiskt får gjort. Omgivningen ser kanske bara resultatet, medan personen själv vet hur mycket arbete som ligger bakom.

ADHD i skolan och under studier

I skolan kan svårigheter med koncentration, planering och tidsuppfattning påverka både lärande och resultat. Långa instruktioner, många uppgifter samtidigt eller en stökig miljö kan göra det svårare att behålla fokus.

För vissa fungerar det bättre med tydliga instruktioner, kortare arbetspass, visuella scheman och möjlighet att ta pauser.

Det kan också vara hjälpsamt att dela upp större uppgifter i mindre delar och få stöd med att planera när varje del ska vara färdig.

ADHD i arbetslivet

På arbetsplatsen kan det vara svårt att hantera många avbrott, otydliga förväntningar eller uppgifter som kräver långvarig koncentration. Samtidigt kan vissa arbetsuppgifter passa mycket bra, särskilt när de väcker intresse och engagemang.

Vilka anpassningar som hjälper varierar. Det kan exempelvis handla om:

• tydliga prioriteringar och förväntningar

• skriftliga instruktioner efter möten

• en lugnare arbetsmiljö med färre avbrott

• uppdelning av större uppgifter i mindre steg

• regelbundna avstämningar och realistiska tidsramar.

Målet är inte att sänka alla krav, utan att skapa förutsättningar för att personen ska kunna använda sin kompetens.

När vardagens alla små uppgifter blir stora

Att betala räkningar, boka tider, laga mat, städa och hålla reda på viktiga saker kan kräva mer planering än omgivningen förstår.

När många små uppgifter samlas kan det kännas överväldigande. Då kan det vara svårt att veta var man ska börja, vilket ibland leder till att man skjuter upp allt.

Ett sätt att underlätta är att skapa fasta rutiner och använda hjälpmedel som minskar behovet av att komma ihåg allt själv.

Exempelvis kan man ha en bestämd plats för nycklar, automatiska betalningar där det är lämpligt, återkommande påminnelser och en enkel veckoplanering.

När perfektionism blir ett sätt att kompensera

En del försöker hantera sin osäkerhet genom att kontrollera allt flera gånger, arbeta längre än andra eller ställa mycket höga krav på sig själva.

Det kan ge en känsla av kontroll, men också leda till att vardagen tar mer energi än den behöver.

Det kan vara hjälpsamt att fråga sig: Vad behöver faktiskt bli gjort, vad är tillräckligt bra och vad kan vänta?

Att hitta en fungerande nivå är inte att misslyckas. Det är att hushålla med sin energi.

Att skapa en vardag som fungerar för dig

Det finns ingen perfekt rutin som passar alla. Det viktiga är att hitta lösningar som utgår från dina behov, din livssituation och det som brukar hindra dig.

Börja gärna med en enda förändring. Gör den enkel, konkret och lätt att upprepa. När den fungerar kan du bygga vidare.

Du behöver inte klara allt genom viljestyrka. Ibland är det mest hjälpsamma att förändra omgivningen, använda rätt verktyg eller be om stöd.

Att förstå hur du fungerar kan öppna vägen till en vardag med mindre skuld, bättre struktur och mer utrymme för det som är viktigt för dig. 💗

ADHD-utredning, diagnos och stöd i Sverige

När börjar man fundera på ADHD?

En del börjar fundera på ADHD efter många år av svårigheter med koncentration, planering, tidsuppfattning eller att få vardagen att fungera. Andra väcker frågan efter att ha sett liknande mönster hos sitt barn eller någon närstående.

Att känna igen sig i beskrivningar av ADHD kan vara en anledning att söka mer kunskap, men det räcker inte för att själv avgöra om man har diagnosen. Liknande svårigheter kan ha flera orsaker, exempelvis långvarig stress, sömnproblem eller annan psykisk eller fysisk ohälsa.

Hur går en ADHD-utredning till?

En utredning syftar till att förstå personens svårigheter, styrkor och behov av stöd. Den kan bland annat innehålla samtal om nuvarande situation, uppväxt och skolgång, hur svårigheterna påverkar olika delar av livet samt en bedömning av andra möjliga förklaringar.

Ibland samlas även information från närstående eller tidigare dokumentation in, när det är relevant och möjligt.

Det finns inget enskilt test som ensamt kan avgöra om någon har ADHD. Bedömningen görs samlat av vårdpersonal med relevant kompetens.

Måste man ha haft svårigheter sedan barndomen?

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där symtom ska ha funnits under barndomen, även om de inte alltid upptäcktes eller ledde till en diagnos då.

Hos vissa blir svårigheterna tydligare först i vuxen ålder, exempelvis när studier, arbete, familjeliv eller andra krav ökar. En utredning behöver därför undersöka både tidigare erfarenheter och hur personen fungerar i dag.

Vart vänder man sig i Sverige?

Om du misstänker att du har ADHD kan du börja med att kontakta din vårdcentral eller läsa informationen på 1177.se. Vårdcentralen kan vägleda dig om lämplig bedömning och hur du går vidare i din region.

Vägen till en utredning kan se olika ut beroende på ålder, region och livssituation. Fråga gärna vilken hjälp som finns medan du väntar på en eventuell utredning.

Vilket stöd kan finnas?

Stödet behöver anpassas efter personens behov. Det kan exempelvis handla om:

• information och vägledning om ADHD

• strategier för planering, struktur och vardagsrutiner

• psykologiskt stöd eller behandling vid samtidiga svårigheter

• arbetsterapeutiska insatser och hjälpmedel

• anpassningar i skolan eller på arbetsplatsen

• läkemedelsbehandling när det bedöms lämpligt av vården.

En diagnos kan underlätta tillgången till vissa insatser, men man kan också behöva hjälp med sina svårigheter innan en utredning är klar.

ADHD och läkemedel

Läkemedel kan hjälpa vissa personer att hantera symtom som påverkar uppmärksamhet och impulskontroll. Effekten varierar, och behandlingen behöver följas upp av vården.

Läkemedel är inte den enda delen av stödet. Kunskap, fungerande rutiner, anpassningar och hjälp med eventuella samtidiga problem kan också vara betydelsefulla.

Behandlingen ska utgå från individens behov och följas upp tillsammans med vårdpersonal.

Du behöver inte vänta på en diagnos för att ta dina behov på allvar

Om vardagen är svår att få ihop har du rätt att söka hjälp och beskriva vad du upplever, även om du inte vet vad svårigheterna beror på.

Du behöver inte ha alla svar innan du kontaktar vården. Det räcker att berätta vad som inte fungerar, hur länge du har haft det så och hur det påverkar ditt liv.

Mer information:
1177 Vårdguiden – www.1177.se

Där kan du söka efter information om ADHD, utredning och behandling. 💗

ADHD och ADD – styrkor, intressen och möjligheter

Du är mer än dina svårigheter

När man pratar om ADHD hamnar fokus ofta på det som är svårt: koncentrationen, planeringen, impulserna och allt som inte riktigt fungerar som man önskar.

Men en människa är alltid mer än sina utmaningar. ADHD ser olika ut hos olika personer, och ingen enskild egenskap gäller för alla.

Det viktiga är att upptäcka vad som fungerar för just dig, vilka situationer du trivs i och vilka förutsättningar som hjälper dig att använda din förmåga.

När intresset väcker engagemang

En del personer med ADHD märker att de kan koncentrera sig mycket intensivt på sådant som känns spännande, men har svårt att hålla kvar uppmärksamheten vid uppgifter som upplevs monotona eller otydliga.

Det brukar ibland beskrivas som hyperfokus. Det är inget som alla med ADHD upplever och det är inte ett diagnostiskt kriterium, men för vissa är det en igenkännbar erfarenhet.

Att lära känna sina intressen kan hjälpa en att hitta motivation. Samtidigt kan det vara bra att ha stöd för pauser, mat, sömn och andra behov när man blir uppslukad av något.

Kreativitet, nyfikenhet och nya perspektiv

Vissa personer med ADHD beskriver att de tycker om att tänka i nya banor, utforska idéer, lösa problem eller prova olika sätt att göra saker på.

Andra uppskattar variation, spontanitet eller möjligheten att engagera sig djupt i ett intresse.

Det är individuella egenskaper, inte garantier eller egenskaper som automatiskt följer med en diagnos. Du behöver inte vara särskilt kreativ, energisk eller utåtriktad för att ha ADHD.

Dina styrkor kan vara stillsamma och kanske inte ens synas för andra. De kan finnas i din omtanke, din uthållighet, din humor, din noggrannhet eller din förmåga att se sådant som andra missar.

Hitta miljöer där du fungerar bättre

Ibland handlar utveckling inte om att anstränga sig ännu mer, utan om att hitta rätt förutsättningar.

Fundera exempelvis på:

• När känner du dig engagerad och närvarande?

• Vilken typ av uppgifter får dig att glömma tiden?

• Vilka miljöer hjälper dig att koncentrera dig?

• När behöver du tydlighet, pauser eller stöd?

• Vilka människor får dig att känna dig trygg och accepterad?

Dina svar kan hjälpa dig att förstå vilka förutsättningar som passar dig bättre.

Att sluta jämföra sig med andra

Det kan vara smärtsamt att jämföra sig med människor som verkar hinna allt, hålla ordning utan ansträngning eller alltid komma i gång i tid.

Men du ser inte hela deras liv, och deras sätt att fungera behöver inte vara måttstocken för ditt.

Du får hitta egna vägar. Du får använda hjälpmedel, be om stöd och göra saker på ett annat sätt än andra.

Det betyder inte att du ger upp. Det betyder att du tar dina behov på allvar.

En liten övning – upptäck vad som fungerar för dig

Sätt dig en stund och skriv ned tre saker:

1. Det här tycker jag om att göra.
Vilka aktiviteter, intressen eller sammanhang ger dig glädje eller engagemang?

2. Det här fungerar bra för mig.
Vilka förmågor, strategier eller rutiner hjälper dig i vardagen?

3. Det här skulle göra livet lättare.
Vilket stöd, vilken anpassning eller vilken förändring skulle kunna minska onödig stress?

Du behöver inte hitta alla svar på en gång. Se övningen som en början på att lära känna dig själv med större nyfikenhet och mindre självkritik.

Du behöver inte bli någon annan för att få livet att fungera bättre. Du kan börja med att förstå vem du är och vad du behöver. 💗

Myter och fakta om ADHD och ADD

”Alla är lite ADHD ibland”

Fakta: Alla kan ibland tappa koncentrationen, glömma saker eller vara rastlösa. ADHD innebär däremot ett mer varaktigt mönster av symtom som börjar under barndomen och påverkar personens fungerande i vardagen. En professionell bedömning behövs för att ställa diagnos.

”ADHD handlar om att vara lat”

Fakta: ADHD är inte ett tecken på lathet eller bristande vilja. Svårigheter med uppmärksamhet, planering och att komma i gång kan göra vardagliga uppgifter mer krävande. Med rätt strategier och stöd kan många hitta sätt som fungerar bättre.

”Den som har ADHD kan inte koncentrera sig”

Fakta: Koncentrationen kan variera beroende på uppgift, intresse, miljö och andra omständigheter. Vissa kan fokusera mycket intensivt på sådant som engagerar dem, men ha svårt att rikta uppmärksamheten mot andra uppgifter.

”ADHD finns bara hos barn”

Fakta: ADHD kan finnas kvar i vuxen ålder. Symtomen kan förändras över tid, och vissa får sin diagnos först som vuxna eftersom svårigheterna tidigare inte uppmärksammades eller kunde kompenseras för.

”ADD är en helt annan diagnos”

Fakta: ADD används ofta som en vardaglig benämning på en form av ADHD där ouppmärksamhet är framträdande och hyperaktivitet inte är lika tydlig. I dagens diagnostiska system är ADD inte en separat diagnos.

”Alla med ADHD är överaktiva”

Fakta: ADHD kan yttra sig på olika sätt. Vissa har tydlig fysisk hyperaktivitet, medan andra främst upplever ouppmärksamhet, glömska eller inre rastlöshet. Symtombilden varierar mellan individer.

”ADHD innebär att man inte kan lyckas i livet”

Fakta: ADHD kan innebära betydande utmaningar, men diagnosen avgör inte en människas framtid. Med kunskap, stöd och fungerande anpassningar kan personer med ADHD utveckla sina förmågor och nå personliga mål.

”ADHD är bara ett problem – det finns inga styrkor”

Fakta: ADHD innebär verkliga svårigheter för många, men en person kan samtidigt ha många styrkor och intressen. Vilka egenskaper som finns varierar från person till person. Det är viktigt att se hela människan, inte bara diagnosen.

”Om man har ADHD kan man inte ta ansvar för sitt beteende”

Fakta: ADHD kan påverka impulskontroll, planering och känsloreglering, men det betyder inte att en person saknar ansvar. Med förståelse och rätt stöd kan man arbeta med strategier som förbättrar vardagen och relationerna.

Kunskap minskar skam och missförstånd

När vi ersätter myter med kunskap blir det lättare att förstå både sina egna och andras erfarenheter.

En diagnos är inte hela din identitet. Den kan hjälpa dig att förstå vissa svårigheter och hitta stöd, men den beskriver aldrig allt du är eller allt du kan bli. 💗

Vart kan du vända dig för hjälp och stöd?